Klubbinformation

Välkommen till
Kristianstad-Hammarshus

Kristianstad-Hammarhus

Service Above Self

Vi möts fysiskt
Thursdays at 12:00
Restaurang Lilla P
Nya Boulevarden 8, Stora Torg
Kristianstad,  29131
Sweden
Kristianstad-Hammarshus Rotaryklubb
- grundades 6 februari 1967 -
(nedanstående är hämtat från klubbens jubileumsskrift vid 30-årsfirandet)
 
Delningen av Kristianstads Rotaryklubb, "avknoppningen" av den nya klubben, hade inga av skilsmässans juridiska eller emotionella problem – några yngre av oss tyckte bara att den gamla klubben hade blivit för stor och att en del av medlemmarna blivit bra gamla. Detta blir ju till sist varje Rotaryklubbs bekymmer - och de flesta rotarianers.
 
Men frågan var väckt, och 23/11 1966 samlades under ordförandeskap av Åke Harle och med Sven Forssén vid protokollet 18 man som blivande medlemmar i en ny rotaryklubb. Tio bröder kom över från den gamla klubben, några andra var inbjudna blivande rotarianer. Med var också dåvarande guvernören Erland Bager. Ragnar Olsson var då president i Kristianstadsklubben.
 
Man beslöt vid detta pro-sammanträde att bilda en ny rotaryklubb i Kristianstad, men tvekade genast om namnet. Olika förslag framfördes, Kristianstad Östra, Kristianstad Västra, Kristianstad Villands med flera, men slutligen fastnade man för Kristianstad-Hammarshus, efter den borg där Christian IV skrev under stadens fundament och privilegier 1614. Underlaget för den nya klubben, vilket på papperet noggrant skulle geografiskt redovisas till RI-kontoret i Zürich, beskrevs som området beläget öster om Helge å och som i övrigt begränsades av norra kanalen-Råbelövskanalen-södra kanalen och åter till Helge å.
 
Vid starten donerades 1000:- kronor av faderklubben som startkapital, en gentil handling, som vid närmare beskådande visade sig bestå i de tio urmedlemmarnas redan insatta årsavgifter som på detta sätt överfördes till den nya klubben. För några av de överflyttande medlemmarna kom beslutet att medföra ett familjesocialt problem: enstaka hustrur ogillade att deras män lämnade den gamla "förnäma" klubben. En av emigranterna lät sig övertalas att återvända till fadershuset.
 
Vi var alltså till slut tio stycken som gick över och bildade kärnan och grunden för Hammarshusklubben. Interimstyrelsen kom att bestå av
 
Nils Nyborn president
Sven Forssén sekreterare
Paul Heurgren vice sekreterare
Erik Åkerman skattmästare
Bengt Erik Wrange klubbmästare
Björner Sjöberg ledamot
 
Och vilka var nu de gamle - de verkliga chartermedlemmarna? Jo, Sigmund Ahnfelt, Sigge Alpadie, Ingvar Andersson, Lars Beijbom, Eric Biörklund, Lennart Dahlquist. John Donner, Lars Ekström, Sven Forssén, Göte Gustafsson, Paul Heurgren, Sixten Holmqvist, Fredrik Koch, Karl Erik Nilsson, Ove Nilsson, Stig Noren, Nils Nybom, Bertil Olanders, Gunnar Persson, Björner Sjöberg, Lennart Stendahl, Allan Svensson, Nils Tryding, Bengt Erik Wrange, Erik Åkerman. Kjell Blomquist tillkom något senare men samma vår.
 
Förste presidenten blev alltså Nils Nybom med Lars Beijbom som vice. På hösten 1967 tillkom Lars-Fritiof Melin, Kurt Eriksson, Lennart Mörck, Lou Hagéus, Hans Andersson och Åke Haeggström. Klubben var samlad. 
 
Vi erhöll medlemskap i Rotary lnternational den 6 februari 1967. Interimsekreteraren fick från Zürich ett vänligt brev, vari vi hälsades välkomna och ombads betrakta kontoret i denna stad helt som vårt eget, ett generöst erbjudande, som vi veterligt aldrig har utnyttjat.

Charterfesten 12 maj 1967 blev högtidlig: samling i Trefaldighetskyrkan, där guvernören (Kronvall) genomförde en invigningsceremoni, följd av betraktelse av prosten S Alpadie, orgelsoli, sopransång, både Bach och Händel, därefter middag med dans på Frimurarehotellet.


De två första veckobreven kom som spritduplicerade blåpapper, men efter brev 3 hade vi ståndsmässiga brevhuvuden och - som servicen fortsatt – skrivhjälp från en duktig flicka tillhörande någon av medlemmarnas kontor eller företag.

Det första brevet innehöll följdriktigt Rotaryinformation från presidenten, där inte minst närvaroplikten betonades. Förste sekreteraren Paul Heurgren tycks i sann Pattonsk anda försökt hålla veckobreven till en lässida, men efterhand lät sig inte vältaligheten så lätt begränsas. I veckobrev nr 4 föreslog Gösta v Friesendorff att medlemmarna i klubben i tur och ordning skulle hålla sitt Ego-föredrag; detta för att bröderna så fort som möjligt skulle lära känna varandra och varandras yrken, en god vana som vi ju alltsedan dess bibehållit. Redan charteråret började intresset för ungdomsutbytet, något som ju också fortgått sedan dess. Vi återkommer till detta.

Ungefär 4 gånger om året har klubben inbjudits till industribesök (motsv), vanligtvis kvällstid. Första besöket av denna art skedde hos Nils Tryding, i hans första, nu tekniskt helt akterseglade laboratorium i gamla lasarettets källare. Recensenten var imponerad likaväl. Han skriver: "Man blev helt övertygad om laboratoriets stora effektivitet och kapacitet och dess förmåga att raskt och entydigt ge svar på läkarnas många frågor."

Sommarterminen betydde frånvaron av uppgjort program, men man gjorde som idag: införde lätt filosoferande frågestunder, exempelvis: "Hur kommer det sig att kort-korta kjolar inte är nämnvärt billigare än andra trots materialbesparingarna?"

Var åt och träffades vi? Under vintersäsongen på Frimurarerestaurangen, en trappa upp, sommartid på övervåningen till Teaterrestaurangen. Tankar fanns varje år att ensidigt välja den ena eller den andra krogen som ätplats och sammanträdeslokal, men vårt val löstes av andra marknadskrafter än dem vi rådde över - vi fick flytta över till Kongen så länge det varade. (Nu är vi åter på Teaterrestaurangen.)

Högertrafikomläggningen var aktuell 1967, då gatuchefen Arne Monten redogjorde för de åtgärder och de kostnader som denna trafikomläggning skulle medföra. Olyckskorparnas farhågor om ökad mängd trafikolycksfall besannades ej, snarare tvärtom.

Kvinnor i Rotary? Frågan hade väckts, man diskuterade den, men hade t o m en lätt omröstning genom handuppräckning. Majoriteten kände inte alls för denna ide. Då.

1968-69 började ungdomsutbytet med USA att sätta sina spår i veckobreven, likaså det då pågående kriget i Biafra (vem minns det idag?) Vi fann en vänklubb i Brønshøj i norra Köpenhamn. Ömsesidigt gästande mellan klubbarna ägde rum, men iden rann ut i sanden.

Lasarettsbyggnationen började avsätta spår i breven detta arbetsår och det nya kontorslandskapet på Bongs besöktes, besågs och begrundades. Enstaka framsynta medlemmar hade invändningar och befarade störningar i arbetet med denna nya geografi, sådana som senare i viss mån besannats.

Sven Schallings föredrag om "Gröften" initierade iden om löpande terminsämnesprogram. I denna anda påbörjades serien "Staden och vattnet", som gav en rad intressanta föredrag, bl a om fästningen Christianstads uppgång och fall i och med vattenståndets förändring i Helge å och Nosabysjön. Redan då hyste gatuchefen vissa farhågor för att vattenförsörjningen i staden med omnejd skulle kunna äventyras av för stora uttag - han ifrågasatte t o m en framtida nödvändighet att ansluta vattennätet till den då under vardande Bolmentunneln. Även det årligen återkommande talet om översvämningshot var på tapeten -vi tröstades med att risken vore liten och att den sista "katastrofala" översvämningen av Hammarsjön hänförde sig till 20-talet.

Staden och vattnet återkom våren 1970, då Lars-Fritiof Melin visade en länge förborgad film med namnet Ett torg med anor, en rapsodi över de krigiska bedrifterna som stadens båda regementen varit inblandade i. Kanske något att visa igen?

1970 började den fysiska träningen på allvar efter ett föredrag av. Valter Thome och Nils Tryding, som ventilerade ämnet "Kan fysisk träning motverka hjärtinfarct?" Vid terminens slut konditionstestades motionsgruppens kämpar för första gången. Efteråt åts ärter och fläsk samt pannkakor med hallonsylt, på något sätt ett försök att ödelägga resultatet av höstens träning till normalisering av kolesterolnivåer. Ett långtidsprogram hette "Lag och Ordning", och för säkerhets skull skaffade vi oss insikter härom genom ett besök på det då nybyggda tingshuset.

Jullunch med damer, ett gott maner som vi lånat från faderklubben, serverades varje år sista mötet före jul; ett stort julbord, för dem som så kunde också en "lille en". Under Lars Beijboms ledning framfördes ock julsånger av en blandad kör, bestående av egna sonora stämmor och inlånade damer från sjungande hem och Inner Wheelklubben. Denna sistnämnda förening av rotaryfruar (mosv) hade bildats, men breven berättar föga därom.

Den nya sjukvårds- och tandvårdsförsäkringen framfördes och debatterades, och om den då aktuella hippierörelsen i västliga Amerika berättade en broder som besökt och upplevt den på platsen. Vid samma tid kåserade Sture Ljungkvist om alkohol och den då aktuella mellanölsdebatten. Han citerade bl a kyrkofadern Chrysostomos, som i slutet av 300-talet lamenterat kring liknande alkoholproblem: "Ar det vinet som orsakar missbruket? Nej, ty om du säger: Om det bara inte funnits något vin för drinkarens skull, då måste du ju undan för undan säga: Om det bara inte funnes någon natt för tjuvarnas skull - och om det bara inte funnes några kvinnor för horskapens skull".

Intresset för brända och destillerade drycker fortsatte under del av 70-talet, likaså andra laster som upptog en ,rad program, bl a Hans Hartelius, som eloquent talade om "Kan alkoholism botas?", en tacksam uppgift i och för sig men som krävde tålamod. Det står så i referatet. Det positiva i att sluta röka ventilerades också, med inlägg av bl a bankdirektör Eric Åkerman, som sade sig vara frisk vanerökare sedan 40 år.


Björner Sjöberg kåserade om "Röd flugsvamp, ett bortglömt berusningsmedel," och travesterade Falstaff fakir: "Den som en gång druckit detta vin dricker sedan aldrig något annat." Kåsören var vänlig nog att låta sekreteraren vila sig, enär han överlämnade ett referat, skrivet på bitvis något haltande alexandriner.

I övrigt fortsattes under 70-talet ideen med programserier, Kommunens bostadsplanering, Energikällor, Olika religioner och Våra domstolar.

Gustav III statsvälvning, som ju till stor del började med Revolutionen i Kristianstad 1772, belystes av rektor Ragnar Olsson på själva 200-årsdagen. I samband med presidentskiftet 1972/73 omnämnes f f g presidentkedjan. På den tiden hade vi också en liten rolig historia i slutet av vart veckobrev. Kaj Evers, gammal teknolog, berättade ur årets Blandare: "Vid ett av överlöparen Gunder Häggs rekordlopp tvingade publiken hans gamla mormor till ett ärevarv."

Åter till gymnastiken: Klubben har under årens lopp haft många aktiva motionärer och golfare och inte minst gymnastiken på A3 har varit synnerligen populär. Att en del medlemmar sökt andra utmaningar fick vi höra av bland annat Arne Halling, som berättade om sitt motionsdiplom "en svensk klassiker", vilket inneburit att han både åkt Vasaloppet (9 mil), sprungit Lidingöloppet (3 mil), cyklat Vättern runt (21 mil) och genomfört Vansbrosimningen (3 km). Sven Hägglund berättade i sitt egoföredrag att han gått ett 40~tal matcher i boxningsringen (utan blomkålsöron).

"Kristianstad inför 80-talet" var mottot för en serie föredrag, som inleddes av Kurt Eriksson. Han meddelade bl a att kommunen satsade hårt på att få en av de nya högskolorna. Ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott skulle verkligen få reda på vilken förträfflig kommun vi lever i. Lars Husberger talade om stadsplanekontorets framtidsvyer. Centrala Kristianstad måste expandera åt väster och Härlövs ängar bli nästa stor satsning. Flerfamiljshus skulle byggas längs Helgeå. Längre ut hotell (motell). Ävenså stormarknad, bilvårdsanläggningar mm kunde man tänka sig där i framtiden. Centrala delen av det nya området skulle reserveras för en stor idrottsanläggning och tanken på en ny högskola med annex och studentbostäder låg i dessa planer. (Mycket av detta har vi ju sett utformat eller ändrat, även om vi då, i början av 80-talet, inte klart kunde förutse eller föreställa oss vad framtiden i dessa frågor skulle komma att medföra för vår stad och vårt län.)


Vid sitt besök i klubben 1975 tog guvernören upp frågan om bildande av en tredje rotaryklubb i Kristianstad. Klubben beslöt att ställa sig positiv till denna anmodan och aktivt verka för bildande av den klubb, som fick namnet Kristianstad-Åhus.

Hösten 82 talade Torgil Rundcrantz ur sin specialitet om en just då akut fråga: Oral galvanism. Vad är detta? Jo en strömalstring i munhålan, en helt naturlig elektrokemisk reaktion, som är förknippad med användandet av metalliska tandersättningar i en biologisk miljö. Vissa, ett fåtal personer kan därvid uppleva lokala subjektiva symptom. Torgil betonade, att oral galvanism aldrig kan vara en diagnos på ett sjukdomssyndrom. För tandläkaren är egentligen detta tillstånd ett ganska litet problem, som av olika massmedier trissats upp till alltför stora proportioner.

År 1983 fick vi besök av en rysk U-båt - U 137 - i Karlskrona skärgård. Den tidigare vid Milostaben tjänstgörande kommendören Karl Andersson blev en av huvudpersonerna i världspressen när han steg ombord på den strandade ryska U-båten i Karlskrona och ledde förhör och undersökningar som följde. Episoden var lärorik ur många synpunkter och man fick möjligheter att se litet närmare på såväl de inre delarna som besked om farkostens yttre form och beväpning. Likaså redogjordes om nationalitet och typ på det åttiotal U-båtar som seglar i Östersjön, likaså de då observerade U-båtskränkningarna i svenska vatten. 

AIDS - vår tids gissel? Björner Sjöberg höll ett föredrag om denna "nya" farsot och drog paralleller med tidigare i historien förekommande elaka epidemier, såsom digerdöden, "spanskan", tyfus, polio, smittkoppor. AIDS är den utbrutna följden av ett virusangrepp, HIV, som länge funnits i Centralafrika men som under slutet av 70-talet överfördes till USA, sannolikt genom homosexuella män. RIV-virus angriper kroppens immunförsvar, vilket gynnar uppkomsten av andra "opportunistiska" sjukdomar, såsom TBC, körtelinfektioner och en speciell tumörsjukdom, Kaposis sarcom. Alla försök att nå sjukdomen med specifika läkemedel har misslyckats och kvar står hoppet om ett verksamt vaccin.

Att en duktig musiker kan få en rotaryklubb att ryckas med i svängiga jazzlåtar framgick tydligt, då klubben besöktes av jazzmusikern och producenten på Sveriges Radio, Inge Dahl. Barytonsaxofonen kom väl till användning som avslutning på föredraget, kallat "I huvet på en musikproducent". Något år senare gick programmet åter i musikens tecken, då violinvirtuoserna Dina Schneidermann och Viktor Kamilarov, ackompanjerade av Inge Frennesson, trollband oss med förstklassig musik. Ytterligare luncher värda att minnas var de, då företrädare från olika konstnärliga yrken besökte klubben. Konstnärens vedermödor, inte minst då det gäller att få sina tavlor med på utställningar, skildrades med stor humor och självironi av vår senare medlem Monique Grecke Sjöberg. Textilkonstnären Maria Blombärg beskrev med hjälp av diverse välvalda tygremsor hur hon skapar sina bilder. Keramikern Maria Börjesson satte oss in i hur man kan forma lera till sköna alster. Ett kvällsmöte på Studioglashyttan i Åhus hos Hannelore Dreutler och Arthur Zirnsack med Vicke Lindstrands glaskonst har också etsat sig fast på näthinnan. Författaren Rolf Johansson, som vid sitt besök i klubben berättade om sin senaste bok "Det var jag som älskade Shelley", var ytterligare en företrädare för konstnärliga yrken.

I juli 1989 kunde vår Polio-plus-general, Curt Hasselgren, rapportera att klubben inlevererat ca 90 000 kr till RI. Under tre års tid hade klubben åstadkommit detta genom bl a lunchfemman, spargris och lotterier.

Klubben öststats- och sovjetkännare, Carl Areskoug, gav oss vid flera tillfällen sin syn på utvecklingen i Sovjetunionen. De utomordentliga kunskaperna tillsammans med konsten att läsa mellan raderna i Pravda gjorde Carls analyser av läget synnerligen intressanta. Få klubbar har varit så välinitierade om den dramatiska utvecklingen i Sovjetunionen. För att ytterligare belysa de dramatiska händelserna i öst var Anders Kung i april 89 inbjuden till klubben och höll då ett mycket intressant föredrag om Estlands frihetskamp.

I december 1988 gjordes en ny omröstning genom handuppräckning, gällande klubbens inställning till kvinnor i Rotary. 52,5 % av de närvarande befanns vara för. Frågan skulle nämligen tas upp i det därpå följande lagrådet i Singapore, vid vilket Nils Olsson var utsedd att deltaga. Stärkt av klubbens uppfattning kunde Nils medverka till att lagrådets beslut blev, att kvinnor får tas in som medlemmar. Det dröjde dock ända till 1991 innan klubben tog in sin första kvinnliga medlem, Bodil Nilldoff Svensson. 

Samarbete med vår Inner Wheelklubb har skett fr o m dennas klubbstart 1973, alltså sedan nästan 25 år. Vi kan nämna några av dessa tillfällen då vi under IW:s motto "Vänskap och Hjälpsamhet" haft gemensamma sammanträden, exempel IW charterfest 27 april 1973, Sherryprovning, Kristina Winkler sång och kåseri om Jenny Lind, gemensam fest med musik och dans på Landstingssalen, konstrunda i Åhus, IW 20-årsjubileum, narkotikahunden Robins besök, och till sist båtresa till Kvinneholme. I flera avseenden, när det gällt Polio-plus, Läkarbanken, Rotary Foundation, fadderbarn och narkotikahund har vi kunnat stötta varandra med insamlingar, lotterier och god vilja. Särskilt givande och värmande ha julsamkvämen hos familjen Stiber varit, och då har lotterierna givit ett stort tillskott till våra olika projekt.

Vad har vi gjort under de trettio åren?

Vi har haft god närvaro på sammankomsterna. Vi har ur våra led fått bidraga med tre distriktsguvernörer. Under vår tid har ytterligare tre Rotaryklubbar bildats inom Kristianstads kommun: Åhus RK, Gärds RK och Vä RK. Som tidigare nämnts var vi fadderklubb vid Åhusklubbens tillkomst. Vi har varit värdklubb för flera utbyten av ungdomar, ett år, med många länder, i huvudsak USA och Australien. Vi har varit värdklubb för flera GSE-grupper, från bl a USA (East), Australien, Sydafrika och Californien. Vi har varit ledare för motsvarande grupper av svenska välkvalificerade "äldre" representanter i motsvarande länder.

Våra föredrag på lunchsammanträdena har varit av mycket hög klass. Dessa har oftast behandlat dagsaktuella frågor av nationell och internationell karaktär. Vi har som tidigare nämnts också sång och musik på vårt program med goda aktörer av hög klass, både körsång och individuellt välljud.

Vi ser med tillförsikt framåt mot nästa trettioårsperiod.
Kalender
maj 2021
M ti O to F L S
26
27
28
29
30
01
02
03
04
05
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
21
22
23
24
25
26
28
29
30
31
01
02
03
04
05
06
Kommande evenemang
13 maj 2021 12:00 13:00
20 maj 2021 12:00 13:00
27 maj 2021 12:00 13:00